Fiskevård 2

Fiskevård 2

Fiskevård del 2. Strömmande vatten Av: Carl-Johan Månsson


En vacker havsöring som har vandrat upp i ett vattendrag på västkusten för att reproducera sig.



I den generella modellen för ett strömmande vatten börjar källflödet högst upp i systemet. Från källor bildas bäckar som övergår till åar och som tillslut kan bilda älvar. Mellan dessa former kan det bildas sjöar som fungerar som depåer av vattenmassor. Nedströms ett vattendrag ökar bredden och samtidigt minskar strömhastigheten. Djupet blir större ju längre nedströms man kommer. Näringen kommer främst utifrån i form av nedfallna löv, kvistar och växtdelar. I jämförelse med sjön som till stor del får sin produktion av växtplankton har det strömmande vattnet endast en liten del av plankton. Istället sker produktionen av alger som sitter fast på botten av sten- och grusbotten. Den största delen av vattnets primärproduktion sker i de forsande delarna. Syreförhållandena är i de flesta fall goda.


Lekbotten för öring. Här får äggen både skydd och väl syresatt vatten. Graden av igenslammning på äggen blir minimal.



Ju längre nedströms man kommer desto mer material deponeras på botten eftersom strömmen avtar. Detta ger stora variationer mellan vattendragets bottenförhållanden och vilka organismer som lever där. I det grunda vattnet högst upp lever en stor del natt- och bäcksländor som äter av de nedfallna lövens bakterier och svampar. Längst ner i de lugnare delarna finns en stor del av filtrerare så som musslor och mygg- och knottlarver.

Vattnets fisksamhälle domineras i den övre bäcken av öring, lake och simpa. Ån nedströms innehåller en stor del arter så som abborre, gädda, mört, braxen och färna. Längst ner ser man en ökning av karpfiskar så som t.ex. braxen.


Färnan är en karaktärsart i flera av de sydsvenska åarna. Att det är en allätare syns på fiskens stora mun. Den äter allt från nedfallna bär till fisk.



De strömmande vattnen har länge utsatts för ingrepp i form av dikning, flottledsrensning, skogsavverkningar och vattenkraft. Detta har gjort fisken och dess bytesdjur trängda då deras naturliga miljö har ändrats. Fisken har fått svårt att hitta föda när träd har tagits bort intill åarna och i vattnet. Fiskens lekplatser har förstörts av att bottnar har förändrats vid utbyggnader av vattenkraft och genom att flottning har bedrivits. Detta har gjort att lekbottnar slammat igen och de stora fluktuationerna i vattenståndet i kraftverksdammarna har gjort att bottnar torrlagts. Även fisken vandringar har stoppats av hinder i form av vattenkraftverk. Listan kan göras hur lång som helst! Faktorer som gjort att hela fiskbestånd försvunnit i många vattendrag. Att återställa detta är mycket svårt ur ett biologisk perspektiv men det har ändå börjat hända saker. Synen är en annan idag då biologiska värden sätts upp mot ekonomiska. I fler och fler av utfallen segrar de biologiska värdena. De klara miljömålen och att allmänheten är mer upplysta idag är säkert bidragande orsaker.


Silverån, fallet i Hultsfred. Vårflödet har stor betydelse för vattendraget resten av året och så även för fisken. Stora skillnader kan ses av fiskpopulationer uppströms/nedströms ett fall då det begränsar fiskars vandringar.



Rent praktisk fiskevård handlar mycket om att återställa och förbättra miljön för fisken. Detta många gånger ur de negativa faktorer som nämnts ovan. Detta kommer att tas upp i senare delar.

För sportfiskaren finns många utmaningar i det strömmande vattnet. Artrikedomen av fiskar i strömmande vatten är ofta hög och man kan hitta många olika miljöer. Att lära sig ett strömmande vatten är stor utmaning p.g.a. många skilda habitat som fisken kan befinna sig i. Habitat som kan ändras efter årstider eller mellan dygnsvariationer så som dag/natt.


Det är inte bara fiskare som trivs vid åar. En huggorm har tagit plats vid åkanten.



Abiotiska förhållanden så som djup, ström, temperatur, skydd och biotiska förhållanden så som intra- och interspecifik konkurrens och predation är alla faktorer som samverkar i det strömmande vattnet. Genom att fiska i ett vatten ofta och ha lite kunskaper om dessa faktorer och hur de påverkar fisken/fisket är saker som kan ge värdefull information.

Dessa faktorer ingår i en komplext system där alla inblandade organismer uppvisar en plasticitet. Ett strömmande vatten ska definitivt inte ses som ett statiskt system. Det är en vattentyp som i hög grad präglas av mångfald. Kanske är därför det är ett så intressant och spännande vatten att fiska i…

Nästa del kommer att handla om metoder man använder sig av för att kunna skatta olika fiskpopulationer. Håll ut…

Ordlista

Filtrerare: filtrerar vattnet på små födopartiklar, musslor och mygglarver.
Dikning: grävda diken som går ut i vattendrag för att leda bort vatten från t.ex. skogsbruk.
Flottning: transport av virke på vattendrag. Flottledsresning: gjordes genom att rensa ån på allt som kunde stoppa virket.
Intraspecifik konkurrens: konkurrens inom en och samma art. Kan vara föda eller habitatval.
Interspecifik konkurrens: konkurrens mellan flera olika arter.
Plasticitet: ger yttryck för att individen kan växla habitat och föda efter rådande förhållanden.