Fiskevård del 5

Fiskevård del 5. Vattenkraft

Av: Carl-Johan Månsson

Vattenkraft i Sverige har gamla anor från tiden då man började anlägga kvarnar som drevs med vattnets kraft. Då elektriciteten kom började man använda turbiner som drevs av vattnet för att få ut ström. Den ökade industrin och bebyggelsen har inneburit att nästan alla vattendrag i Sverige är utbyggda i mindre eller större skala. Undantagen är få och det i ett land med mängder av strömmande vattendrag.


Vad tänker dessa laxfiskare på när de ser ut över Lagan inifrån Laholms vattenkraftverk…


Vattenkraften har inneburit en mycket stor negativ påverkan på hela vattendragens ekosystem. Vattnen har dämts upp och fiskens vandringar till lekområden har stoppats. Den kraftiga regleringen av vattnet, ofta flera meter i höjd i älvarna, medför att vattenytan höjs och sänks med stor variation. Detta har lett till att lekområden torrläggs och strömförhållanden ändras. I de stora älvarna där vattenkraften är storskalig förvandlas den forsande älven till ett brett, lugnflytande sjösystem. Vattendragen har även blivit mer näringsfattiga då de viktiga strandzonerna blivit urlakade på näringsämnen p.g.a. den kraftiga regleringsverkan.


Lagan, förr en stor laxproducerande älv. Idag odlas fisken och sätts ut för att kompensera bortfallet som en vattenkraften orsakat.


Många vattenorganismer har blivit hårt trängda p.g.a. vattenkraften. Flera insekter som är strömvattenkrävande har försvunnit och laxfiskar har svårt att reproducera sig. Öring och lax har ersatts av gädda och lake i och med minskad vattenhastighet. Vattendragen har dämts upp till dammar för att kunna hushålla med vattnet och producera el även vid lågvatten. Vidare har turbiner placerats i vattnets väg. Dessa grova ingrepp har gjort att lax och öring inte ta sig förbi kraftverken för att nå lekplatser som oftast är belägna högt upp i vattensystemet. Ålen är en annan art som har minskat kraftigt i och med vattenkraftsutbyggnaden då den är mycket beroende av fria vandringsvägar. De vandrar högt upp i vattensystemet som yngel. Då de blir könsmogna vandrar de åter ut i havet då de skall reproducera sig. Vattenkraftverken svarar för att ålyngel inte kan vandra uppströms och de få vuxna ålar som skall vandra ut slutar ofta sina dagar i turbinerna.


Ålen har minskat kraftigt i svenska vatten. Här en ålyngelledare i Lagan där yngel kan vandra upp och fångas in.



Ålyngel från Lagan som väntar på att sättas ut högre upp i vattensystemet. Frågan är bara om de någonsin kommer att nå havet igen…


Fisken är känslig för stora regleringar av vattnet. Det är viktigt att vattendraget inte utsätts för onormalt lågt vatten eller torrläggs då detta gör att fisken och många andra vattenorganismer utsetts för stress. Detta är viktigast i samband med lektider. För laxvatten är flödeskravet minst 30% av årsmedelvattenföringen och för övriga vatten minst normal minvattenföring (10-30% av årsmedelvattenföringen). Dessutom bör vattnet regleras efter en naturlig årsrytm. Vattenregleringarna styrs av vattendomar och det är kraftbolagens skyldighet att rätta sig efter dessa. Fiskens reproduktion kan helt förstöras om fisken hindras att nå lekplatser eller om rom och yngel torrläggs. Man bör kontrollera hur fiskens vandringsmöjligheter är vid olika tider på året i vattendraget. Det kan finnas hinder i form av trösklar och kulvertar som fisken inte kan ta sig förbi vid lågvatten. Speciellt vägkulvertar har inneburit stora problem då de ofta grävts ned för grunt. Helst ska en sk. halvtrumma användas då en sådan trumma ej medför någon kant som fisken måste ta sig över.

Biotopvård syftar till att iordningställa fiskens biotop, alltså den plats där fisken uppehåller sig. Det kan vara både lekplatser och ståndplatser. Förutom vattenkraftens negativa påverkan har flottledsrensningar inneburit att åar och älvar har rensats på naturliga stenar och träd. Öringen är en skyddsvärd art som drabbats hårt då vattendragens struktur ändrats. Arten ställer höga krav på vattnets kemiska och morfologiska sammansättning. Öringen är även värddjur för vissa ovanliga musslor, bl.a. den fridlysta flodpärlmusslan.


Laxtrappa vid Örekilsälven.


Inom fiskevården anläggs antingen trappor eller omlöp förbi kraftverk eller gamla kvarnar. Dessa fungerar som fiskvägar som fisken kan vandra upp i då de skall reproducera sig eller sprida sig i vattendraget. Det finns flera olika typer av trappor som används i olika vatten. Kammartrappor, denilrännor och slitsrännor är några typer. Kammartrappan används då lutningen är liten och till laxfisk. Denil- och slitsrännor kan användas vid hög lutning och är bra för många fiskarter och smådjur.


I den lilla ån i Stenungsund har man gjutit trappor för öringen.



Även i så här brant terräng kan trappor göra det möjligt för fiskens vandringar.

Viktigt att tänka på vid anläggande av en trappa är att flödet är optimalt i trappan och att den placeras så att fisken hittar in vilket har visat sig vara svårt många gånger. Omlöp är en bäck som grävs förbi hindret. Denna typen används mer och mer då den är en mycket naturlig vandringsväg för fisken. Fördelen med omlöpet är även att underhållet är minimalt och att det fungerar på alla sorters vattenorganismer. Ibland placeras räkneverk i trappor och omlöp för att få siffror på hur många fiskar som har vandrat upp.

Lekgrus kan läggas ut på lämpliga lekplatser och skapa nya förutsättningar för reproduktion. Vanligen används lekgrus som är rundat i storlek mellan 1-5 cm. Öringen väljer helst en lekplats som ligger på vattendjup mellan 0,1-0,3 m. Strömhastigheten bör ligga på 0,2-0,7 m/s och leksubstratets storlek ska vara mellan 0,5-10 cm. Lekgrusets djup i lekbädden bör vara minst 20 cm och man bör dimensionera gruset efter att varje lekhona förfogar över 1m2 (Ekologisk fiskevård).


Här har en hängiven fiskevårdare till och med satt upp skyltar så fisken ska hitta…


Att rensa botten på vegetation och annat överväxt material så att bottensubstratet kommer fram är en enkel åtgärd. På så sätt skapas ett mer gynnsamt lekgrus samtidigt som syretillförseln ökar genom gruset.

För att gynna större fisk kan man låta sjunkna träd vara kvar i vattnet och om det saknas kan det läggas ut. Sjunkna träd ger fisken skydd och bidrar till en mer varierad biotop. Många insekter är knutna till sjunkna träd och på så sätt ökar födan för fisken.

Stenutläggning används för att öka strömhastigheten vilket gynnar laxfiskar samtidigt som det missgynnar gädda. Man kan skapa både trösklar och höljor. Trösklar är stenpartier som går upp från botten. Höljor kan grävas ut som gropar i botten och skapa ett större bottendjup- 1-2 m vilket gynnar större fisk. Både trösklar och höljor gör att vattenhastighet och bottendjup varieras. Detta skapar en bättre miljö för både små och stora fiskar. Stenformationerna skapar skydd för fisken och gör att vattnet får en högre syrehalt som gynnar mikroorganismer och vattenlevande insekter.


Emån. Denna vackra å som påverkats starkt av elproduktionen. Innan vattenkraften byggdes ut vandrade laxen ända upp mot Vetlanda.


Avslutningsvis några saker som alla fiskevårdsintresserade kan göra och tänka på:
- Håll koll på vattenföringen.
- Alla vattendrag är viktiga och har en funktion. En halvmeter bred bäck kan hysa stora ekologiska värden.
- Läs Ekologisk fiskevård. Skriven av Erik Degerman, Per Nyberg, Ingemar Näslund och Dan Jonasson. En mycket bra, lättläst bok som utgivits av Sportfiskarna. Boken kan beställas från förbundet eller så brukar biblioteken kunna tillhandahålla den för utlåning.

Nästa del handlar om ett av vår tids största miljöproblem: försurningen. Det första tecknet i vårt land var att sportfiskare började fånga extremt stora abborrar i de drabbade områdena. Hur detta hänger ihop kommer i nästa del av Fiskevård. Håll ut…

Ordlista Urlakning- näringsämnen försvinner Kulvert-trumma eller rör som leder vattnet Kammartrappa- fisktrappa med fack som fisken simmar uppför Denilränna- ränna med utgående kanter som gör att det bildas turbulens i vattenflödet som underlättar vandring Slitsränna- ränna med slitsar- tvärgående väggar med smala öppningar Substrat- bottenmaterialets sammansättning