Provfiske

En av de nätfångade rudorna på dryga kilot som sattes tillbaka oskadd i sjön.

Bakgrund och syfte

Provfiske kan ses som ett fiskevårdande arbete då det ger en god bild av sjöars status. Både Lilla Åkebosjön och Stockebrogöl ingår i Stora Hammarsjöns FVO och är två av ett 20-tal sjöar som arrenderas och förvaltas av SFK Kroken, Hultsfred: www.sfk-kroken.nu
I Stockebrogöl har ett karpmete startat och i Lilla Åkebosjön har tidigare ett visst mete efter ruda bedrivits. Provfisket har varit ett eget initiativ för SFK Kroken och Stora Hammarsjöns FVO.
Lilla Åkebosjön tillhör Emåns vattensystem och är belägen ca 6 km väster om Hultsfred i Kalmar län. Sjön är 11 hektar stor och har ett maxdjup på 5,5 m och ett medeldjup på 2,9 m. Sjön är näringsfattig och försurningskänslig. Vattnet i sjön är klart och år 1972 var siktdjupet över 5 m.
Vegetationen i sjön består av bladvass, säv, gäddnate, vita och gula näckrosor. Fiskarterna i sjön är gädda, abborre, mört och ruda.
Stockebrogöl tillhör Emåns vattensystem och är belägen ca 8 km sydväst om Hultsfred i Kalmar län. Sjön är 7 hektar stor och har ett maxdjup på 15 m och ett medeldjup på 6,85 m. Sjön är näringsfattig och kalkas regelbundet. Vattnet är starkt humöst. Vegetationen i sjön är gles och består av starr, vattenklöver, vita och gula näckrosor. Fiskarterna i sjön är gädda, abborre och karp. Karpen sattes in i sjön år 2002.

Syftet med provfisket var:
1. Att få en klarare bild av rudapopulationens struktur i Lilla Åkebosjön.
2. Att ta reda på om det finns mört i Stockebrogöl och hur det står till med övriga arters reproduktion.

Metodik

Nätfisket utfördes mellan 25-26 juli 2008 i båda sjöarna. Näten lades i på kvällen och togs upp följande morgon-förmiddag. I Lilla Åkebosjön användes nät med maskorna: 60 mm, 65 mm, 70 mm och 75 mm. Totalt lades 6 nätsträckor fördelade runt hela sjöns grundare områden. I Stockebrogöl användes 8 nät som lades jämt fördelade runt hela sjön från land och utåt. Nätmaskornas storlek var 15 mm, 20 mm, 25 mm och 27 mm. Enkla kartskisser gjordes i fält som visar nätens placering i sjön.
Vädret var klart och med svag vind och på dagarna var det soligt, vindstilla och varmt.
Vid Lilla Åkebosjön observerades gråtrut, knipa, häger, sädesärla, gräsand, kanadagås (flera) och en vadarfågel som inte artbestämdes. Inga fågelobservationer gjordes i Stockebrogöl.
Vattnet i Lilla Åkebosjön var klart med ett uppskattat siktdjup av 4-5 m medan vattnet i Stockebrogöl var starkt humusfärgat. Alla nätfångade fiskar som redovisas i denna rapport mättes och vägdes individuellt. Vikten noterades i gram och längden i millimeter.

Resultat

Lilla Åkebosjön
Totalt fångades 136 rudor. De två största släpptes tillbaka oskadda och dessa vägde uppskattningsvis runt 1100 g. Dessa två rudor är inte med i fångstredovisningen. Medelvikten på de 134 rudorna var 552 g. Förutom ruda fångades ingen mer fiskart i näten. Ett testfiske med mete genomfördes under kvällen och morgonen då näten låg i och ett flertal rudor fångades på flötmete och majs. Den största av dessa vägde 1090 g. Dessa fiskar redovisas ej i denna rapport.

Figur 1. Längdfrekvensdiagram ruda, Lilla Åkebosjön.

Flest rudor låg i längdintervallet 295-330 mm som svarade för 84 rudor. Antalet rudor minskade snabbt efter 330 mm vilket motsvarar en vikt runt 800 g. Denna vikt verkar vara lite av en gräns och troligen är det konkurrensen som gör att vikterna avstannar där.

Figur 2. Konditionskurva ruda, Lilla Åkebosjön, 26 juli 2008.

Näten har tagits upp i Lilla Åkebosjön och baljorna är tunga...

Stockebrogöl
Ingen mört fångades i näten vilket gör att man får dra slutsatsen att sjön inte innehåller mindre mört. Troligen finns inte arten i sjön. Totalt fångades 53 abborrar och 5 gäddor. Abborrarna vägde totalt 3402 g och gäddorna vägde totalt 829 g. Alla nät förutom ett fångade fisk. Flest abborrar fångade 15 mm och 20 mm näten. Abborrarna hade en medellängd på 160 mm, minsta var på 95 mm och största var på 320 mm. Största abborren vägde 433 g. Gäddornas längd varierade mellan 252-375 mm. En gädda slet sig från nätet i samband med att nätet togs upp som uppskattades till runt 5 kg.

Stockebrogöl en fin vårdag. Den fina skogssjön innehåller abborre, gädda och karp.

Figur 3. Längdfrekvensdiagram abborre, Stockebrogöl.

Dominerande längder på abborrarna var 115 mm, 145 mm och 195 mm. Första stapeltoppen kan vara 3-åringar, den andra kan vara 4-5-åringar och den tredje kan vara 6-7 åringar. Denna åldersuppskattning får man med uppgifter från Fiskeriverkets åldersanalysdatabas vilket ger ett ungefärligt värde. För att få en mer noggrann åldersbestämning så får man analysera abborrens gällock. Ett antal gällock från provfisket finns sparade om man så önskar kompletterande undersökningar.
Fångsten av abborre var liten. Reproduktionen fungerar men troligen inverkar vattnets surhet negativt på abborrens föryngring. Fångsten visade en relativt hög andel fiskätande abborre (>150 mm) och det är gott om gädda. Längdfrekvensdiagrammet för abborre visar ett glapp i längden 225-295 mm.

Diskussion och förslag på åtgärder.

Lilla Åkebosjön
Utan att kunna göra direkta jämförande slutsatser om mängden ruda som fångades i näten är det ändå mycket med 136 st. Eftersom det under kvällen hördes plaskande fiskar vid vissa områden är det troligt att rudorna lekte samma dygn som näten låg i. Detta kanske gjorde att fångsten blev så pass stor som den blev. Annars ska det enligt hörsägen vara svårt att få ruda i nät. Det är gott om ruda i sjön och konkurrensen inom arten är hög. Detta provfiske har givit en bra bild av hur beståndets struktur ser ut (fig.1). Det stora rudabeståndet har ganska jämn längdfördelning. Större rudor uppåt 40 cm verkar fåtaliga, vilket även stämmer med tidigare erfarenheter från metet. Det verkar som om det ligger en gräns vid runt 33 cm där minskningen av antalet rudor är tydlig. Konditionskurvan (fig.2) visar att rudans tillväxt är låg och jämn i sjön, vilket kan bero på hög konkurrens. Rudornas längder är jämnt spridda, där de flesta ligger i intervallet 27-34 cm. Om man jämför rudorna från Lilla Åkebosjön med rudor från två andra sjöar i FVO från ett provfiske 2005 (Länsstyrelsen H-län), visar det sig att rudorna i Lilla Åkebosjön har lägre kondition. Rudorna i Lilla Åkebosjön väger mindre vid samma längd. Detta kan visa att konkurrensen är stor i Lilla Åkebosjön. Kanske kan redan detta uttag av ruda göra att fiskarna kan växa på sig då konkurrensen minskar. Fisken kan reagera snabbt på minskad konkurrens och man bör göra uppföljningar under kommande år för att se hur det gått. Detta kan göras både med nät och med mete. Då nätfiske vid vissa tider fungerar bra efter ruda kan denna metod användas då man vill reducera ett rudabestånd i en sjö för att få ett attraktivare sportfiske. Det finns ett par exempel på svenska vatten där reduktion av ruda visat att tillväxten snabbt tagit fart. Provfisket i Lilla Åkebosjön gav nya erfarenheter kring nätfiske riktat efter ruda, erfarenheter som går att använda i andra sjöar. Då det är så stor mängd ruda i Lilla Åkebosjön kan man förslagsvis utföra ännu ett nätfiske under 2009 för att ytterligare reducera beståndet. Lagom insats är med 4 nät. Då får man dessutom en uppföljning på årets fiske. Sjön har ett värde i att det finns gott om fisk och att man kan få några rudor på en kvälls mete. Därför ska man vara försiktig med att reducera beståndet allt för mycket. Det skulle vara intressant att undersöka åldern på ett antal rudor från sjön för att ta reda på hur den faktiska tillväxten är. Material togs som fjällprover från ett 15-tal rudor vilka finns sparade för vidare analys om man så önskar.
Ruda ska även finnas i den intilliggande Stora Åkebosjön. En kort bäcksträcka möjliggör fiskvandring mellan sjöarna. Det är troligt att det finns större ruda i Stora Åkebosjön då denna sjö är större och konkurrensen därmed mindre. För att undersöka detta närmare bör man genomföra ett nätfiske under 2009.
Lilla Åkebosjön är ett bra vatten att meta ruda i och det är ett fiske som kan utvecklas. Väldigt få personer metar ruda i sjön idag och fisketrycket är lågt. Många nya lämpliga platser för rudamete kan lätt iordningställas. Fisket blir ofta bättre ju högre fisketrycket är eftersom fisken lär sig äta beten som presenteras vid speciella områden. Man kan ställa sig frågan om metet är mycket effektivt att fånga de större rudorna. Under en kväll med mete fångades en ruda på 1090 g samtidigt som näten fångade totalt 2 som uppskattades i samma vikt och återutsattes. Kanske var det just platsen där metet genomfördes som var lämplig för större ruda. Näten borde ha fångat större fisk om det funnits så tolkningen är att resultatet ger en skaplig bild av verkligheten.
Lite anmärkningsvärt var att ingen större abborre fångades i näten. Sjön håller annars stor abborre men kanske var det rudornas lek som skrämde bort abborren från de områden där näten lades. Gädda fångas inte så lätt i nät p.g.a. fiskens stationära beteende så hur det är med det beståndet är svårt att säga. Det har i alla fall tidigare varit gott om gädda i sjön.

Stockebrogöl
Det är viktigt att kalkningen fortsätter i sjön för att upprätthålla dess ekosystem. Kalkningen vidmakthåller sjöns biologiska mångfald och detta är viktigt för alla fiskarter och likaså för sjöns övriga fauna. Ingen mört tycks finnas i Stockebrogöl men skulle sjön vara föremål för naturlig fiskspridning så bör pH-värdet vara så högt och stabilt så att kolonisation är möjlig. Det är möjligt att det kan finnas stora och gamla mörtar som inte fastnade i nätens små maskor men detta är inte troligt. Vattenprover (Miljökontoret, Hultsfreds kommun) från sjön visar att så sent som 2001 (010404), var pH-värdet nere på 4,8 d.v.s. ett kritiskt värde för fiskar och deras reproduktion. Surt vatten kan indirekt skada fisken genom att aluminium fälls ut vilket försvårar fiskens syreupptagning i vattnet. Detta visar att det är betydelsefullt med bra övervakning över sjöarna i området. Abborrens rekrytering fungerar men ser svag ut då fångsten av mindre abborre var liten (fig.3). Det är troligen det periodvis sura vattnet som orsakat den svaga föryngringen. Glapp finns i längdfrekvensdiagrammet för abborre (fig.3), vilket kan bero på det sura vattnet och utebliven rekrytering. Glappet kan även bero på nätens maskstorlekar och därmed minskad fångstbarhet.
Gädda är det gott om i sjön så de har hittat en nisch i sjön och deras reproduktion fungerar. En större gädda som fastnat i munnen tappades i ett nät under upptagningen. Gäddan uppskattades till runt 5 kg.
Både små gäddor, som finns talrikt, och fiskätande abborre utövar säkerligen ett hårt predationstryck på abborrens yngel. Inga karpyngel fångades i näten. Även om karparna leker i sjön så blir det inga yngel. Detta kan bero på flera saker: att vattnet är alltför surt eller att tillgången på föda (djurplankton) är alltför liten så att ynglen inte överlever första kritiska vintern.
Det skulle vara intressant att se vad riktat fiske efter abborre och gädda i sjön skulle ge. Av resultatet att döma och hur gölen ser ut skulle det inte vara oväntat om det finns stor abborre. Det finns många exempel på större skogsvatten som liknar Stockebrogöl och dess fiskbestånd, där stora abborrar fångats. Några få individer kan växa sig stora i den svaga konkurrensen.