Den första interimsstyrelsen som valdes var: Gunnar Sollersjö, Lennart
Eklund, Sten Stenbäck, Birger Billing och Nils Billing. Redan den 3 februari
var styrelsen samlad till sammanträde, Sten Stenbäck utsågs till ordförande
och Birger Billing till sekreterare.
Den 11 februari hade klubben sitt första ordinarie möte och protokollet
förtäljer följande:
En styrelse valdes och bestod av: ordförande Birger Billing, vice ordförande
Hans Lindberg, sekreterare Ingemar Irebring, kassör Sten Stenbäck. Övriga i
styrelsen blev Nils Billing, Lennart Eklund, John Björngard och Helge
Svensson
Klubben anslöts till förbundet fr o m den 1 februari. Förbundets normalstadgar
antogs. En tävlingskommitté valdes och den första metartävlingen skulle
hållas vid åbron, Lilla Aby. Den tävlingen skulle också räknas som första
klubbmästerskap i mete, och första klubbmästaren blev Tage Axelsson,
Rosenfors. Priser till tävlingen tiggdes ihop av ortens affärsmän och företag.
Bl a står det noterat att AB Rosenfors Bruk skänkt ett vandringspris som
skulle erövras tre gånger utan ordningsföljd, för att få behållas för alltid.
Den första allmänna metartävlingen hölls i Emån vid Emmenäs.
En ofta återkommande fråga var arrende av eget fiskevatten.
Årsmötet hölls den 25 januari 1965. Ingemar Irebring blev då vald till
klubbens ordförande. Vidare beslöts att ej uttaga någon medlemsavgift
under 1965, då klubben saknade eget vatten. Nya medlemmar skulle dock lägga
10 kr i medlemsavgift.
Verksamheten under 1966 var livlig och i protokollen står bl.a. att
klubben för första gången deltar i Dagens Nyheters riksmete den 19 maj.
En allmän metartävling anordnades vid Gårdveda. Årsmöte hölls den 24 maj och då
kunde styrelsen meddela att klubben fått arrendera egna vatten, nämligen
Elmten, Elmtegöl och Blågöl samt kronans del i Hovgölen och Gäddgölen.
I dessa vatten sattes så småningom yngel av gädda, abborre och mört.
Vid årsmötet 1967 kunde styrelsen meddela att klubben förfogar över en
del båtar och att en avgift av 3 kr skall betalas var gång medlemmarna
använder båtarna. En metartävling hölls i Gäddgölen och en vid motorbanan
i Målilla, offentlig eller ej framgår ej i protokollet. Pimpeltävling
genomfördes på Älmten annandag jul.
1968-69 höjdes årsavgiften till 20 kr för herrar och
5 kr för damer. Man diskuterade lämpligt vatten för inplantering av ädelfisk.
Gäddgölen var uppe till diskussion men det bestämdes att Alegöl var mest
lämplig. Den rotenonbehandlades och kalk tillfördes för att höja pH-värdet.
Ädelfisk inplanterades. I övrigt var tävlingsverksamheten den dominerande
grenen inom klubben.
1970 hölls den första organiserade pimpeltävlingen med gemensamma
bestämmelser för alla anslutna klubbar. Enligt protokollet var klubben
erbjuden att anordna DM i mete.
1971 nämns för första gången i protokoll att arvode skall utgå
till styrelsen. Vidare noteras att klubben erhöll 400 kr i anslag av
Hultsfreds Kommun för inköp av ytterligare en båt, samt att
klubben fått arrendera ytterligare ett vatten, nämligen Hesjön i Målilla.
1972, det framgår ej med säkerhet i protokollet, men troligtvis var klubben
arrangör för DM i pimpel. Medlemsavgiften höjdes till 25 kr för herrar.
En mycket tråkig händelse inträffade under året, nämligen
tjuvfiske av ädelfisk i Alegöl. Trots att 500 kr utlovas till den som
var villig att vittna, ställde ingen upp. Anmälan kunde
således ej ske till polismyndigheten.
1973 höjdes årsavgiften till 30 kr för herrar och klubben beslutar att
ett medlemsmöte skulle hållas varje kvartal. Kommunmästerskap i pimpel
genomfördes, vilket klubben i Virserum hade tagit initiativet till.
I samband med årsmötet i Vena Bygdegård 1974, firade klubben sin 10-åriga
tillvaro. Då valdes Ivan Karlsson till ordförande. 1975 beslöts att
inplantering av ädelfisk i Alegöl skulle
upphöra pga att det förekom allt för mycket tjuvfiske.
Det här var en kort summering av klubbens 11 första år. I fortsättningen
görs en mera översiktlig summering. De som har erfarenhet av
föreningsverksamhet vet att de första åren alltid är svårast. Fiskevatten
och båtar skall anskaffas, bestämmelser skall utformas. Efter denna första
tid kan sägas att verksamheten blev mera stabiliserad och detta berodde bl.a.
på att Fritidsfiskarna, den huvudorganisation klubben är ansluten till, centralt
utarbetade bestämmelser för klubbarna inom hela landet.
Åren gick, ädelfisk inplanterades åter i Alegöl under 1978.
Under en lång följd av år förfogar klubben över
en egen klubbstuga; Emmenäsgården. Det diskuterades, och var ett önskemål,
att klubben skulle få köpa huset, men så blev det inte.
Under 1978 tog klubben initiativ till kommunmästerskap i mete.
Den första tävlingen hölls på hösten i Hesjön, Målilla. Kommunmästerskapet
arrangerades i samarbete med klubbarna i Virserum, Silverdalen och
fritidsnämnden. Meningen var att den, liksom KM i pimpel, skulle vara
årligen återkommande.
I klubbens barndom var den stora frågan anskaffandet av vatten och båtar, utarbetande av lokala bestämmelser osv. Under 70- och 80-talet kom ett annat problem att dominera. Ett problem som är både större och viktigare, nämligen försurningen av vattendrag. Under årens lopp har klubben inplanterat flera 100-tusen yngel av olika slag i klubbens vatten. Om inget görs så är detta meningslöst i framtiden. Kraftåtgärder måste till för att det i framtiden skall vara meningsfullt att inneha och bruka ett metspö. Detta har klubben uppmärksammat under 1978. Då valdes för övrigt Olov Segerhjelm till ordförande.
Klubben tog initiativet att i samarbete med klubbarna i Virserum och Silverdalen
göra en inventering av försurningen av berörda klubbars samtliga vatten
inom kommunen. En sammanställning utarbetades och
klubbarna gjorde en gemensam framställning till berörda kommunala
organ. Framförallt ansåg klubben att det är de kommunala myndigheternas
skyldighet att gå in med ekonomisk hjälp, inte minst med tanke på att
sportfisket var - och är - en viktig aktivitet hos många kommuninnevånare.
1979 skaffade klubben en lokal i gamla mejeriet i Hultsfred. Klubben började då också att satsa ordentligt på aktiviteter utöver själva fisket. Ungdomsverksamhet kommer igång, med "fria aktiviteter" i skolan, en familjeträff arrangeras i samarbete med Lions och flugbindningsmateriel och annat material för egen tillverkning av fisketillbehör köps in. Även kalkningsverksamheten utökas, för att försöka få bukt med försurningen i sjöarna. Klubben satsar nu också på upprustning av områdena omkring sjöarna, genom att köpa in utemöbler och materiel till regnskydd.
1980 beslutades att ta fram ett eget klubbmärke, och 1981 lämnade
Anders Lönn sitt förslag till märke, som också godkändes.
Klubbstyrelsen tog också beslut om att inrätta en storfiskregistrering
i klubben, med samma regler som förbundet har.
1982-83 började man på allvar diskutera möjligheten att bilda ett
fiskevårdsområde kring Hammarsjön. 1984 var det dags att byta lokal,
nu hyrde klubben i gamla brandstationen. I mitten på 80-talet skedde
en stor förändring i klubbens arbete och inriktning.
1985 bildades Stora Hammarsjöns FVO med SFK Kroken som
arrendator. Det innebar bl.a. att de klubbvatten som inte ingick i
FVO:t sades upp 1986. Ett enormt arbete lades ner av klubbens medlemmar,
med styrelsen i spetsen. Skötseln av ett fiskevårdsområde av den
storleken kräver mycket arbete; fisketillsyn, båtar, ved till vindskydd
och grillplatser, bryggor, sophämtning etc. Några sjöar fick också
handikappanpassade fiskeplatser.
Klubben fortsatte med utsättning av fisk, inte mindre än 6 sjöar i
området har haft regnbåge - i dagsläget finns det tre regnbågsvatten.
Öring började sättas ut i Stora Hammarsjön och 1994 sattes de första karparna
ut i Färgsjön. År 2002 avsattes också Stockebrogöl till karpfiske, men
ännu är inte fiske tillåtet där. Karparna måste få etablera sig i
lugn och ro de första åren.
Arbetet med, och i fiskevårdsområdet, resulterade i att klubben bidrog till att Hultsfred
år 1992 utsågs till "Årets Sportfiskekommun".
1989 varslades klubben om att fastigheten där klubblokalen var belägen
skulle saneras - dags att återigen söka ny lokal. Vid årsskiftet
1989-1990 flyttade man till Lindvägen i Hultsfred där klubben blev kvar till år 1997 då man
flyttade in i nuvarande lokal på Fabriksgatan.
Under hela denna tid - inte mindre än 26 år - har Olov Segerhjelm varit
ordförande. Klubbens medlemmar har varit - och är - erkänt duktiga
tävlingsfiskare. Åtskilliga SM-vinnare återfinns i klubben. Många
har kvalificerat sig till SM, NM och VM, i flera discipliner. Klubben
har också arrangerat stora mästerskapstävlingar.
I klubblokalen träffas ungdomar en gång i veckan, och det har
genomförts åtskilliga flugbindarträffar.
1998 och 1999 arrangerades sommarfiskeskolor i
samarbete med kommunen och Studiefrämjandet. Klubbens ungdomar har
varit med i TV vid två tillfällen, dels i "Lilla Sportspegeln" dels i
"Vildmark Fiskespecial". Klubben har varit medarrangör i Gäddfiskefestival
på Öland och ordnat "Fiskets Dag" för allmänheten, utbildat entreprenörer
i "Det Naturliga Fisket" och mycket, mycket annat.
Av den helt kortfattade återblick vi har gjort av klubbens verksamhet
under de år vi har bakom oss, så är det - om vi får göra oss vitsiga -
inte bara att vara bakom flötet.
Många medlemmar, både i och utom styrelsen, har nedlagt ett stort oegennyttigt
arbete på fritiden. För att ingen skall bli glömd, avstår vi från att
nämna någon före den andre.
Ett stort TACK vill vi ändock rikta till alla Er som på olika sätt har
bidragit till att vi fortfarande har en medlemsstark och aktiv klubb.
Det är alltså fortfarande "full rulle" och vi ser fram emot
nästkommande 40 år..
Hultsfred i december 2003
Styrelsen för SFK Kroken