Färgsjön: en småländsk
karpsjö i Stora Hammarsjöns FVO
Av: Carl-Johan Månsson
Karta och beskrivning över en av Sveriges bästa
karpsjöar
Karlstads Universitet, Naturgeografi
Projektarbete orienteringskurs på distans i GIS
Kursbeteckning: NGGAD1
Ht 2007
Sammanfattning
Färgsjön ligger
För att presentera sjön så utarbetades denna rapport under vintern 2007 inom ett projekt i en GIS kurs (GIS= Geografiska Information System) som studerades på Karlstads Universitet. En djupkarta arbetades fram med hjälp av ett GIS-dataprogram vilket är ett bra sätt att presentera geografiska data. Djupkartan har kompletterats med symboler och till kartan har det tagits fram beskrivningar om de olika fiskeplatserna. För att få en heltäckande beskrivning av sjön och området runt så har olika data sammanställts som rör naturen, vattnet och karparna. Ett stort antal bilder har lagts in i rapporten, dels för att lätta upp för läsaren och dessutom för att läsaren ska få en bra helhetsbild av sjön.
Rapporten kan ses som en guide och min förhoppning är att den kommer att användas i planeringssyfte, både för karpfiskare och andra intresserade. Under 2007 har mycket positivt arbete genomförts då SFK Kroken har upprättat en speciell kommitté som arbetar med sjön. Arbetet har innefattat röjningar, byggnation av brygga och information. Denna rapport ska ses som en del i denna positiva anda där kraven på dokumentation ökar. Information om sjöar och vattendrag kommer att bli mycket viktigt inslag i klubbars verksamhet i framtiden och då kan GIS vara ett bra hjälpmedel att presentera data på.
Välkommen
till Färgsjön! Sjön med de stora karparna.
Innehållsförteckning
1.2.2 Beskrivningar av
fiskeplatser och sammanställning data..
2.1 Områdesbeskrivning,
natur och djur
2.2 Grundläggande data om
Färgsjön
2.4 Karparna och andra
fiskarter i sjön
2.5 Karta och
beskrivningar av platser
Bilaga 1. Bilder på några akvatiska djur från
Färgsjön
Bilaga 2. Några bilder från sjön under ett
fiskepass 2007
Färgsjön en junidag när sjön är som vackrast. Lugnet är påtagligt.
1 Inledning
Färgsjön är en liten skogssjö belägen väster om Hultsfred i Småland. Sjön ingår i Stora Hammarsjöns fiskevårdsområde och arrenderas av SFK Kroken. År 1994 sattes det ut karp i sjön på initiativ från några intresserade ungdomar i klubben. Idag är karparna stora och detta tillsammans med sjöns lugna läge gör att många karpfiskare från hela Sverige besöker sjön. SFK Kroken har arbetat mycket med att skapa ett eftertraktat karpvatten och 2007 bildade klubben en speciell kommitté som ska jobba med att utveckla sjön. Sedan första utsättningen ägde rum har regler utarbetats för fisket, fiskeplatser har röjts i vegetationen, brygga har byggts, uppföljning/utvärdering av karparna/fisket har gjorts mm. Allt detta arbete har idag gett resultat eftersom sjön är en högt eftertraktad karpfiskesjö. Det som har saknats är en form av guide: digital djupkarta på sjön med utsatta djup och beskrivning av fiskeplatserna och sammanställning över andra uppgifter som är intressanta.
GIS står för geografiska informationssystem och kan definieras så som: ett datoriserat informationssystem för hantering och analys av geografiska data (Eklund et al, 2003). GIS har idag fått en stor genomslagskraft inom många områden. Geografisk information används inom samhällsplanering, räddningsverksamhet, miljöövervakning, naturvård, skogsbruk, energiplanering, transport, jordbruk och miljökonsekvensanalyser mm. Genom att arbeta med geografiska data i ett dataprogram som är avsett för detta kan man genomföra en mängd analyser. Analyserna kan bl.a. innefatta avståndsberäkningar, mätningar av sträckor/ytor och sökningar på data som är kopplad till kartor. Därefter kan man i programmet skapa olika presentationer så som kartor och diagram.
I ett GIS-dataprogram kan man skapa kartor efter det specifika användningsområde som efterfrågas. Man kan sätta ut de geografiska data som man vill ska visas genom att generalisera (förenkla) befintliga kartor och digitalisera (överföra) olika objekt från pappersformat. Att tillverka en digital karta i ett GIS-program har många fördelar. En digital karta kan få en större spridning eftersom den lättare kan nås av en större användargrupp. Dessutom kan en digital karta uppdateras smidigt.
1.1
Syfte
Denna rapport ingår i ett projektarbete inom en distanskurs i GIS som lästes under ht 2007 på Karlstads Universitet. Syftet med rapporten är att ta fram en digital djupkarta på Färgsjön och beskriva sjöns fiskeplatser samt sammanställa övrig data om sjön. Denna information kan sedan läggas ut på SFK Krokens hemsida så att karpmetare och andra intresserade kan informera sig om hur sjön ser ut. Detta kan hjälpa metare att planera sitt fiske och graden av dokumentation/uppföljning kan öka då platser finns beskrivna.
Att arbeta praktiskt med ett GIS-program och framställa en egen karta och komplettera denna med textbeskrivningar gör att man kan nå ut med information på ett bra sätt. Mitt mål med arbetet har varit att lära sig använda GIS-dataprogram och förhoppningen är att rapporten i framtiden ska kunna användas som en form av guide.
1.2
Metod och material
1.2.1 Djupkarta
En karta i pappersformat med angivna djupkurvor har skannats av med hjälp av en flatbäddsskanner. Denna digitala karta har sedan legat till grund för att skapa den slutgiltiga kartan över sjön. Dataprogram Arc View 3.1, som är ett GIS-program, har använts för att digitalisera in olika objekt så som djupkurvor, vägar, stigar, infotavla, båtplats och fiskeplatser mm. Objekt så som vägar, hus och bäckar har digitaliserats in genom olika kartteman hämtade från det Digitala Kartbiblioteket via Karlstads Universitet. I Arc View har digitalisering skett genom att skapa olika teman (t.ex. vägar) m.h.a. objekttyper så som linjer, punkter eller ytor (polygon). Snapping-funktionen har använts i Arc View för att kunna sätta samman objekt så de sammanfogas rätt. Till varje objekt har sedan attribut (beskrivningar, värden, namn) lagts till i en attributtabell. En del symboler har lagts in direkt på kartan. De olika objekten som har lagts in har fått olika färger och tecken för att kunna urskiljas. När alla teman varit klara så har de överlagrats för att kunna visas tillsammans i en karta. Därefter har en layoutkarta skapats i programmet med teckenförklaring, skala och vädersträck. Denna karta har sedan sparats som bitmappsbild och lagts in i rapporten. Två kartor har lagts in i rapporten, en mindre som kan läsas tillsammans med beskrivningarna och en större för separat utskrift om så önskas som har lagts som bilaga.
1.2.2 Beskrivningar av fiskeplatser och sammanställning data
De olika fiskeplatserna har beskrivits utifrån mina egna observationer från tidigare besök vid sjön, både vid praktiskt fiske och vid besök. Vidare har data tagits in från skilda håll för att göra en liten sammanställning på den knapphändiga datamängd som finns. Detta genom att ta del av rapporter, rådata från mätningar, kalkningsplaner och diverse Internetsidor.
2 Resultat
2.1 Områdesbeskrivning, natur och
djur
Färgsjön ligger ca
Strax väster om infarten finns en färdigställd båtplats där
båten skall ligga då den inte används (Fig. 1). Båten kan användas av metare
för att ta sig till de mest avlägsna fiskeplatserna, exempelvis platserna 5, 6,
7 och 8 (Fig. 1). En stig följer norra och södra sidan på sjön och går man
längs östra sidan så passerar man en bäck via en liten spång. Längs stigen kan
man vandra för att se sjön, uppleva lugnet och kanske upptäcka någon karp som
visar sig i ytan. Vill man se någon fisk är en av de säkraste platserna från
berget strax öster om plats 4 (Fig. 1). I det stora grundområdet med tät
vegetation ser man ofta karp som simmar i ytan vilket är en spännande
upplevelse. Vid infarten till sjön finns parkering för ett färre antal bilar.
Om platsen skulle vara full sker hänvisning av bilar till parkeringen ca
Från sjön rinner en bäck ner till St. Hammarsjön vilket är
fiskevårdsområdets största sjö. Bäcken är ca
Strax norr om Färgsjön finns två naturreservat: Björnnäset
och Stensryd. Det största av dessa är Björnnäset på
(www.h.lst.se)
Färgsjöns vatten är mörkt färgat (s.k. humusvatten),
beroende på att sjöns omgivning domineras av barrskog och mossmarker. Marken
runt har låg buffringsförmåga beroende på att marklager består av ytlig morän
och bergarter av granit. Detta gör Färgsjön till en försurningskänslig sjö och
den kalkas regelbundet. Växtligheten i sjön består av gäddnate, vita näckrosor,
bredkaveldun, starr, säv, bladvass, vattenklöver och gula näckrosor. Beroende
på sjöns djupförhållanden så finns den tätaste växtligheten i sjöns östra och
södra del. I norra delen är växtligheten glesare och sträcker sig endast 5-
Djurlivet runt sjön är rikt. Större djur som kan ses är älg, rådjur, grävling, vildsvin, räv och hare. Fågelarter som kan observeras är spillkråka, gröngöling, större hackspett, nötskrika, sångsvan, morkulla, sädesärla och svartvit flugsnappare. På våren kan man se och höra tranor i den södra delen av sjön och under denna tid är det vanligt att göken hörs från olika platser runt sjön. Att se morkullor som flyger i sina speciella rutter är ett vanligt inslag i maj-kvällen. Har man tur kan man få se storlom som fiskar i sjön.
2.2 Grundläggande data om Färgsjön
Koordinater: X 636985, Y 149486
Tillhörande avrinningsområde: Emån
Höjd över havet:
Sjöyta:
Sjödjup max:
Sjödjup medel:
Sjövolym: 0,392 x
Areal avrinningsområde: 5,7 km2
Omsättningstid: 0,34 år
Sjötyp: Försurningskänslig humös skogssjö
(Karlsson, 1985)
2.3 Vattenkemiska data
pH: åren 1978-2003: medel 6,1
Alkalinitet: åren 1978-2003: medel 0,13 mmol/l
Färg: åren 1983-1986: medel 216 mg Pt/l
Konduktivitet: En mätning år 1984: 7,1 mS/m
Calcium+Magnesium: Mätt 1984 och 1985: medel 11 mg/l
(Hultsfred kommun, 2003)
Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2000) visar de vattenkemiska data att sjöns tillstånd klassas enligt följande:
- pH värdet klassas som surt.
- Alkaliniteten som är ett mått på försurningskänsligheten så klassas sjön som en sjö med god buffringskapacitet.
- Färgtalet ger en klassning som starkt färgat vatten
2.4 Karparna och andra fiskarter
i sjön
Den första utsättningen gjordes år 1994 och fiskarna
hämtades från odlingen i Aneboda. Därefter har det satts i ytterligare fisk år
2002 och 2007. Beståndet idag (dec 2007) uppskattas till ca 50 individer. Flera
av fiskarna väger idag över
Under alla åren har fisken vuxit bra i sjön och detta kan ha att göra med flera faktorer så som liten konkurrens från övriga fiskarter och att fisken växer bra på de beten som fiskare mäskar med. Men även under perioder utan mycket mäskbeten visar det sig att fisken växer bra och detta kan ha att göra med att sjön innehåller en hög födomängd för karpen. De stora grundområdena som finns i östra och södra delen av sjön förser karpen med mycket föda i det grunda och varma vattnet. Naturlig föda som finns mycket av i sjön är mygglarver, nattsländelarver, grodyngel och snäckor. Men även musslor kan vara föda för karparna då musselskal hittades i en karpsäck under 2007. Det skulle vara mycket intressant att göra en studie på vilka kryp som finns i sjön för att komma till insikt med vad fisken äter naturligt. Om man undersöker hur de största karparna har vuxit sedan de sattes i så visar det sig att de i snitt har vuxit med ca 1 kg/år. Detta måste anses som en mycket bra tillväxt. De äldsta karparna i sjön är idag mellan 15-20 år gamla.
Övriga fiskarter i sjön är mört, abborre, gädda och ål. Sjön
var förr en populär sjö för stor abborre men det verkar ha fallit i glömska en
aning. Även gäddan blir stor i sjön och flera fiskar mellan 5-
För att läsa mer om karparna, se SFK Krokens hemsida: www.sfk-kroken.nu På hemsidan finns årsberättelser från starten 1994 med listor på fångade fiskar, bilder på fångade fiskar och mycket annat material. Där ligger även regler för fisket och annan uppdaterad information. Mer om karpen som art och vilka krav den ställer på vatten och reproduktion mm finns i en rapport utlagd på SFK Krokens hemsida (se referenslista).
2.5 Karta och beskrivningar av
platser
Figur 1. Djupkarta över sjön
med platser numrerade. Symboler och objekt beskrivs i teckenförklaringen.
Plats 1- Zen B.
En plats som kan erbjuda fiskaren en mängd valmöjligheter i
metodvalet. Man kan fiska både med flöte och bottenmete. Ett smalt område med
gäddnate sträcker sig utefter kanten. Utanför vegetationskanten kan man
flötmeta. Bottenmete kan användas mot den vegetation som sträcker sig in mot
östra kanten. Längs denna grunda kant har karparna lekt under flera säsonger
men det verkar inte som om yngel klarar sig i sjön. Leken brukar infalla i
mitten-slutet på juni. Flera stora karpar har tagits på platsen bl.a. en fisk
på
Figur 2. Plats 1. Zen B.
Plats 2- Udden höger.
Platsen är inte så frekvent fiskad de senaste åren men den är ändå intressant. Man kan fiska på kort distans i den vegetation som finns några meter utanför eller i kanten på djupare vatten lite längre ut. En plats som är bra då fisken rör på sig mycket eftersom det verkar som om fisken simmar tätt efter kanten.
Figur 3. Plats 2. Udden höger
Plats 3- Udden/
Myrstacken
En populär och fin plats med mycket stora valmöjligheter. Många stora karpar är fångade ut mot den vänstra kanten där vegetationen blir glesare eftersom djupen snabbt förändras där (Fig. 1). Mot kanten av denna vegetation finner man en varierande botten där man kan lägga sina beten. Precis inpå uddspetsen sträcker sig udden ut i vattnet och där finns hårdare botten som man kan fiska på. Platsen på udden är ett givet platsval för de fiskare som lägger mycket tid på att finna fläckar med intressant bottenstruktur och varierande djup. På denna plats kan man om man så vill fiska två man nära varandra. En man fiskar på udden och en man vid myrstacken. Perfekt om man är två fiskekompisar som gärna vill umgås under själva fisket.
Figur 4. Plats 3. Udden/Myrstacken. Spön ute vid
Udden.
Plats 4- Berget.
En omplacerad plats. Tidigare låg denna plats vid berget men eftersom den gatan har vuxit igen så anlades en ny plats väster om denna. Detta gör att man kan fiska av ett större område. Intill det stora partiet av säv har många stora fiskar tagits genom åren. I det varma grundområdet öster om platsen går det alltid fisk och det är vanligt att man kan se fisk runt de stora stenar som finns i detta område. En given plats på våren då växtligheten i form av näckrosor och nate inte har hunnit komma upp så mycket och försvåra fisket. Fisket sker på mjukbotten där pop-ups (flytande beten) är effektivt för att betena inte ska sjunka ner i dyn.
Figur 5. Plats 4.
Berget.
Plats 5- Halvön höger
Denna plats ger metaren en stor valfrihet. Man kan fiska långt ut mot andra sidan av sundet eller nära udden i vegetationsbältet med gäddnate som sträcker sig längs kanten. Mycket mjuk botten.
Figur 6. Plats 5.
Halvön höger.
Plats 6- Halvön vänster
En
omtyckt plats eftersom man kan variera sitt fiske och genom att platsen ligger
lite avskilt. En gata finns ut mot viken och många fiskar har tagits precis där
bottnen planar ut. Ofta syns ätande fisk till vänster om den röjda gatan. Man
kan även fiska mot motsatta kanten med ett långdistansspö, något som fångat
flera fiskar de senaste säsongerna. Även på denna plats är botten mycket mjuk
och en varning är på sin plats utfärda om man går ut på botten och man är
själv. Det har hänt att personer har fastnat i dyn och inte tagit sig upp
själva. Då detta har hänt har det som tur varit fler personer på plats. Plats 5
och 6 innehåller väldigt grunt vatten närmast kanten. Detta bör man ha i åtanke
både vid drillning och speciellt om man tänker förvara en karp i en s.k.
karpsäck. Om man måste ”säcka” en karp så skall detta göras enligt regler på
minst
Figur 7. Plats 6.
Halvön vänster.
Plats 7- Viken
En plats med mycket vattenyta till förfogande. Två man på denna plats är inga problem. Man kan fiska nära kanten rakt ut eller till vänster in mot vegetationen inåt i viken. Flera av de största karparna 2007 togs på denna plats. Verkar som om det vid vissa tillfällen kan vara många karpar samlade i viken vilket kan bero på födotillgång eller lämplig vattentemperatur. Prickar man rätt i Viken kan man ha ett mycket bra fiske. Tältplatsen ligger skyddad och med skugga.
Figur 8. Plats 7. Viken.
Röjning av vegetation 2007.
Plats 8- Hygget
En ny plats för 2007. Man når på denna plats lätt djupare vatten och man kan prova att fiska på olika djup, något som kan vara bra under vår och höst. Till denna plats tar man sig lättast genom att låna båten som finns i sjön. Det kommer att bli spännande att se vad platsen kan ge under kommande säsong för den ser mycket bra ut.
Figur 9. Plats 8.
Hygget. Kommittén ”inventerar” den nya platsen 2007.
Plats 9- Stugorna
En populär plats som det har fiskats konstant på sedan starten av fisket. Många stora fiskar är tagna på platsen genom åren och flera av de största som fångades 2007. Platsen innehåller olika djup- och bottenförhållanden. Närmast kanten in mot höger sträcker sig ett bestånd med bladvass vilket gör att botten är lite fastare. Man kan fiska längs den kanten in mot höger. Rakt ut från platsen är botten lite varierande, både mjukare och lite hårdare och här fiskar man på kort distans bara ett antal meter ut. Många av fångsterna har gjorts där och eftersom det handlar om kort distans så får man bra precision med krokbete och mäsk. Stugor finns ovanför denna plats som ligger fint placerade på höjden. Storhelger kan det vara mycket rörelse runt stugorna så för de folkskygga metarna så är det bäst att välja någon annan plats. Från stugorna och österut så sträcker sig en höjdrygg och detta gör att djupet snabbt dalar från stranden och utåt. Detta gör även att botten är lite annorlunda i förhållande till sjöns andra kantzoner. Längs denna kant finns mer sten och grus vilket troligen gör att snäckor och andra insekter som är knutna till en mer hårdare botten trivs. På denna plats har det fångats karp som spottat ut musselskal och detta styrker spekulationen om att karparna hittar mer varierande föda på denna plats och detta gäller hela norra kanten. I övrigt är det oftast den norra sidan av sjön som värms upp tidigast på våren och den sida som vinden oftast blåser in över sjön. Hur viktigt det är att följa vindens riktning i Färgsjön finns det säkert olika teorier kring. Personligen tror jag att det är bra men det få inte blåsa då fisket bedrivs. Färgsjön verkar vara mycket svårfiskad i blåsigt väder. En teori om detta lite ovanliga fenomen är att det under blåsiga förhållanden driver upp kallt bottenvatten mot stränderna. Om man badar i sjön under sommaren slås man av hur skarpt skiktad sjöns vattenpelare kan vara. Bara någon meter under ytan kan det vara mycket kallare vatten, något som säkert påverkar karparna.
Figur 10. Plats 9.
Stugorna.
Plats 10- Granen/Stenröset
En plats för två man om man så vill. Fisket sker på mycket kort distans nära den smala vegetationen av gäddnate och starr. Djupet dalar snabbt utanför naten. En bra taktik är att lägga nått tackel precis i kanten på naten precis där botten börjar branta av mot djupare partier. En mysig, lugn och effektiv plats. På försommaren verkar det som om platsen fungerar bäst då fisken rör sig mycket och patrullerar av kanten på föda. Man bör vara försiktig på land eftersom fisken kan gå mycket nära kanten med risk för att man skrämmer dem. Ofta ser man fisk i ytan som patrullerar kanten.
Figur 11. Plats 10.
Granen/Stenröset.
Plats 11- Molly
En klassisk plats där man ofta får se karp både i vattnet och på land! Ett stenparti sträcker sig en bit ut och många fiskar är tagna i utkanten på detta. Den lilla viken precis till höger om gatan är en plats som karparna besöker då första värmen anländer på våren. Ibland har man kunnat se karpar i ytan redan i början på april om värmen slagit till. Troligen övervintrar fisken på de större djupen utanför platsen och reagerar snabbt på varmare ytvatten. 2007 byggdes en brygga här som gör det lättare att placera spöna.
Figur 12. Plats 11.
Molly. Den nya bryggan på platsen.
Plats 12- Infarten
En lämplig plats för den som inte vill gå långt eftersom man parkerar bilarna precis ovanför. Förutom parkering finns tavla med information om regler mm. och en pärm där man registrerar fångster av karp. Sopor slänger man i soptunnan som finns uppställd bredvid tavlan. På plats 12 kan man fiska rakt ut i kanten på gäddnaten eller till vänster in mot viken. Här togs sjörekordet på 16700 gr i juni månad 2007. Ofta kan man se ätande fisk bland vegetationen som finns in mot bäckmynningen till vänster och vissa år har även fisken lekt i detta område. Inga yngel har observerats så troligen klarar sig inte fisken. Orsaker kan vara att ynglen inte har tillräckligt med föda eftersom leken sker sent på året och då har mycket av zooplanktonen redan förbrukats av andra arter (www.sfk-kroken.nu/karp/karprapport). Även predation och vattenkemin har betydelse för reproduktionsframgången.
Figur 13. Plats 12. Infarten.
2.6
Diskussion och slutsatser
Att presentera geografiska data på en karta är en bra metod att åskådliggöra lägesbunden information. En djupkarta kan vägleda intresserade karpfiskare och med information om platser och tillhörande bilder kan materialet vara bra i planeringssyfte. Med kartan, bilder och beskrivande texter skall rapporten utgöra en komplett guide över sjön. Tyvärr finns inte mycket data på sjön så det kändes angeläget att göra en sammanställning på det lilla materialet som finns.
Färgsjöns framtid ser ljus ut. Karparna är på tillväxt mot nya rekordvikter och den tillsatta kommittén i SFK Kroken innebär att man jobbar med sjön på ett bra sätt. Redan från starten 1994 har samtliga fångster rapporterats in till klubben. Detta gör att det idag finns ett stort statistiskt material att göra uppföljningar på. Man kan med fångstdata säga en hel del om fiskarnas tillväxt och andra saker som t.ex. fångsttider och fångstplatser.
Ingen av oss som var med och satte ut karparna i Färgsjön
trodde att sjön skulle bli en sån succé. Denna uppsats som gjordes i ett
projektarbete i GIS kurs får ses som en del av det ökande intresset kring sjön
och då ökar även kravet på dokumentation. Rapporten kan användas på klubbens
hemsida för att vara tillgänglig för alla. Materialet kan även användas av andra
klubbar tillsammans med allt annat som finns skrivet om karparna och sjön och
som tidigare är utlagt på klubbens hemsida. Detta för att hitta exempel på hur
man kan gå tillväga vid skapandet av ett karpvatten. Även om det har skapats
många vatten med karp i Sverige borde det finnas fler fiskevårdsområden som
skulle kunna sätta ut karp. Med rätt förutsättningar, en hållbar strategi och
intresserade personer kan man skapa ett vatten som genererar inkomster, skapar
gemenskap och uppfyller drömmar.
3 Referenser
Rapporter, böcker och
data:
Bertil Karlsson, 1985. Kalkningsplan över Hultsfreds kommun. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.
Naturvårdsverket, 2000. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913.
Svensk Kärnbränslehantering AB, 2000. Förstudie Hultsfred. Slutrapport.
Eklundh, L. (Red.) 2003. Geografisk informationsbehandling. Metoder och tillämpningar. Forskningsrådet Formas. Stockholm.
Hultsfreds kommun, miljökontoret, 2003. Vattenkemiska data över Färgsjön mellan åren 1978-2003.
Sidor på Internet:
htttp://www.hultsfred.se/templates/Page____2505.aspx
http://www.h.lst.se/h/amnen/Natur/skyddad_natur/Naturreservat/hultsfred/bjornnaset/
http://www.h.lst.se/h/amnen/Natur/skyddad_natur/Naturreservat/hultsfred/stensryd/
http://www.sportfiskarna.se/storfiskregistreringen/
http://www.sfk-kroken.nu/karp/karpfiske2007.php
http://www.sfk-kroken.nu/karp/karprapport.php
https://geoimager.lantmateriet.se/digibib/index_s.html Digitala Kartbiblioteket. Webbtjänst Lantmäteriet.
Foton i rapporten:
Framsidan från vänster:
Fiske i Viken- C-J Månsson
Karp drillas från Granen- Anders Holm
Grundområdet utanför Berget- C-J Månsson
Välkommen till Färgsjön- Anders Holm
Färgsjön en junidag- C-J Månsson
Platser 1-12- C-J Månsson
Bilaga 1- C-J Månsson
Bilaga 2- Anders Holm
4. Kontakt
För synpunkter på denna rapport och för råd som rör karputsättningar och karpsjöar. Vill du ha hjälp med att ta fram information för din fiskesjö? Andra frågor inom fiskbiologi och fiskevård: carl-johan.mansson@spray.se
Bilaga 1.
Bilder på några akvatiska djur från Färgsjön
Figur 14.
Grodyngel vid plats 9 i juni månad.
Figur 15.
Snäckor vid plats 12
Bilaga 2.
Några bilder från sjön under ett fiskepass 2007
Figur 16.
Krokbetena är ute på plats 10.
Figur 17.
Karpfiske är väntan. Då kan man uppleva naturen.
Figur 18. En
karp som tog en tidig morgon. Även en liten karp kan ge en upplevelse.
